BOKA

Chrystelles bröstförstoring på Akademikliniken:

"Jag vill kunna se mig själv i spegeln och känna att jag är fin."

Namn: Chrystelle

Ålder: 29 år

Sedan puberteten har Chrystelle en Skolios-skada som gör att hennes ryggrad är c-formad. När den korrigerades blev bröstkorgen sned och brösten asymmetriska. Hon visste att det är vanligt att brösten kan ha olika form, men för Chrystelle var det väldigt påtagligt.

Generellt så har jag rätt dålig erfarenhet av den svenska sjukvården och är oftast skeptisk till läkare. I många år fantiserade jag om att kombinera mitt ingrepp med en semester i Thailand. Jag hade hört att de är fantastiskt duktiga där på skönhetsingrepp och då framförallt bröst.

I mitt huvud skulle det ju vara så smidigt. Checka in på sjukhus och ”rehaba” på en mysig resort. Låter ju toppen. Men sen? Tänk om jag kommit hem och 6 månader senare inser att mina implantat sitter fel, eller att kroppen börjar stöta ifrån sig dem?

Trygghetsgarantin avgörande

Jag insåg att det viktigaste för mig är säkerheten. Därför föll valet på Akademikliniken. Dit är man alltid välkommen tillbaka om det skulle vara något.

Och uppstår det komplikationer efter själva ingreppet har de en trygghetsgaranti som gäller i 12 månader. Sen uppskattar jag deras historia, speciella metod, men framförallt noggrannheten och förarbetet innan operation. Och som det kontrollfreak jag är föll jag också för deras 3D-simulering.

Mina vänner och bekanta som gjort en förstoring på Akademikliniken talade varmt om den. Det är en kamera som fotar överkroppen från olika vinklar. I datorn kan man sen välja olika implantat, storlek och form och se ett resultat direkt på skärmen. Riktigt häftigt måste jag säga.

Chrystelle

"Jag upplevde att 3D-simuleringen hjälpte mig massor."

Första mötet med plastikkirurgen

Måndagen den 30 januari så var det äntligen dags för mitt första möte med plastikkirurgen Gabriella Sellman. Jag tog en taxi från centralen, när jag klev av pendeln, så att jag skulle hinna samla mina frågor inför mötet. Vad var det egentligen jag ville få ut av en bröstförstoring? För mig kändes det viktigt att förmedla mina tankar så att hon lätt skulle förstå min vision.

När jag kom in i receptionen möttes jag av ett jättefint väntrum med utsikt över hästarna i hagen utanför kliniken. Det kändes varmt och välkomnande. Gabriella är en erfaren plastikkirurg och jag fick svar på många av mina frågor innan jag ens hade hunnit ställa dem. Jag delade min bakgrund med henne och berättade om varför jag ville göra ingreppet. Att det var viktigt för mig att få brösten någorlunda lika stora. Hon förstod direkt vad jag ville och vi fick en bra kontakt redan där och då.

Efter det inledande samtalet tog hon fram en sportbehå och olika storlekar och form på implantat. Det var verkligen jättekul att stå där framför spegeln och se hur brösten tog form. Jag ville bara ha större och större implantat, tills jag kände att det här är min smärtgräns. Gabriella sa inte så mycket utan lät mig prova mig fram. Jag tyckte att det var skönt att hon verkligen lyssnade in och iakttog mig.

När jag sen kände mig nöjd gav hon mig feedback. Hon tyckte inte att jag skulle fokusera så mycket på storleken utan mer på känslan. Hennes råd var att jag skulle välja droppformade implantat eftersom de skulle passa min kroppsform och formen på mina bröst bättre. Gabriella vet ju precis vad hon håller på med så jag gick på hennes rekommendation.

Eftersom mina bröst var så olika stora blev det till slut olika storlek på implantaten för att de skulle passa ihop bättre. När vi var klara med konsultationen berättade Gabriella lite mer om hur själva operationsdagen skulle se ut och gav mig mer information om vilka rörelser jag skulle undvika direkt efter ingreppet.

Chrystelle:

"Gabriella vet ju precis vad hon håller på med"

Den stora dagen

Torsdagen den 15 februari var den stora dagen. Jag gick upp riktigt tidigt den morgonen för att duscha och skrubba mig. Jag ville säga farväl till min kropp som den såg ut nu och försökte föreställa mig hur det skulle kännas att ha större byst. Så många konstiga tankar flödade i mitt huvud och jag kände mig lite nervös.

När jag pussat hej då till mina killar, var det dags att hoppa på tåget. Vid det här laget hade nervositeten lagt sig. Jag var mest peppad på att få det gjort och funderade över alla fina klänningar jag skulle kunna ha till sommaren.

Väl på plats i Storängsbotten togs jag emot av en jättetrevlig sjuksköterska. Hon visade mig till mitt rum och gick igenom vad som skulle hända. Rummet var superfräscht och mysigt. Sjuksköterskan kom tillbaka efter en stund med lite olika sporttoppar som jag skulle ha på mig direkt efter operationen, och i någon månad efter, för bästa läkningsresultat. Ombytt och klar fick jag sedan träffa narkosläkaren. Han informerade om hur själva bedövningen skulle gå till och vi pratade om vilka olika smärtstillande alternativ som fanns efter operationen.

Kirurger från hela världen

Efter en stund kom Gabriella Sellman, min kirurg, in tillsammans med en läkare från Tyskland. Akademikliniken är kända för sin unika metod när det kommer till bröstförstoring och dit kommer kirurger från hela världen för att lära sig just den. Jag blev helt chockad när Gabriella berättade att många andra kliniker inte ritar ut på kroppen vart implantaten ska sitta innan operationen, utan att kirurgen går lite på känsla när patienten väl ligger på operationsbordet. För mig passar Akademiklinikens metod bättre. Även om jag litade på Gabriella så skulle jag inte känna mig helt lugn utan någon form av riktlinjer på kroppen att gå efter innan operation.

Chrystelle

"Vad var det egentligen jag ville få ut av en bröstförstoring?"

Eftersom min bröstkorg lutar fram mer på vänster sida än höger så behövde höger byst byggas upp på höjden för att få till ett jämnare resultat. I vänster bröst skulle det alltså läggas in 320cc och i höger 375cc. Snittet kan man lägga på olika ställen. Vissa kirurger vill gå in via armhålan, men på Akademikliniken lägger man det under bröstet. Då blir ärret bara som ett smalt, kort, lite ljusare streck. När mätningen och skissen var klar tog Gabriella lite före-bilder.

Dags att operera

Efter en liten sovstund var det sen dags att gå till operationsrummet. Här måste jag säga att jag kände mig lite obekväm. Men personalen är verkligen duktiga på det de gör. De märkte snabbt att jag var orolig och fick mig snart att känna mig lugn och trygg. 3, 2, 1, 0 och där slocknade jag.

När jag vaknade upp hade jag kraftigt med smärtstillande i kroppen. Jag upplevde inte så mycket smärta, men kände mig spänd över bysten. Sporttoppen som jag hade provat ut var på och jag hade tejp och vadd för ärren. Det var svårt att se någonting av resultatet, så jag försökte fokusera på att vila och att återhämta mig så bra som möjligt.

Möjligheten att övernatta fanns, men jag blev upphämtad och hemkörd av min bästa svärmor Louise efter att jag vilat några timmar på mitt rum. Innan jag skrevs ut så fick jag en grundlig genomgång av vilka rörelser jag skulle undvika och annat bra att tänka på när man är nyopererad.

Jättenöjd med resultatet

Första veckorna efter operationen var brösten rätt svullna, runda och bulliga upptill. Sakta men säkert gick svullnaden ned och idag har de mjuknat och fallit på plats. Det tar upp till 6 månader att läka helt. Jag måste säga att jag är jättenöjd med resultatet. Det blev precis som jag ville ha det.

Chrystelle

"Det är för mycket Jante-lag kring skönhetsingrepp."

Det är mycket Jante-lag kring skönhetsingrepp så jag har valt att var helt öppen och att dela med mig av den erfarenheten för att få bort tabustämpeln som bröstoperationer har. Det är ett så pass vanligt ingrepp som så många gör och jag tycker att vi kvinnor ska hålla ihop och stötta varandra.

Vi ska hylla den fantastiska kvinnokroppen och försöka uppmuntra varandra till att älska oss själva mer. Du får vara precis som du vill. Jag tycker att man ska vara stolt över att man valt att göra någonting för sig själv.

För att man själv ska må bra.

Jag äger min kropp

Influencern och journalisten Chrystellse Eriksberger berättar om sin bröstförstoringsoperation hos Akademikliniken – varför hon gjorde den och hur hon tänkte före och efter.